På tåget
Ja nu sitter jag på tåget. Vet inte riktigt hur det känns men är possitiv idag iaf.
Den här ätstörningen är så märklig. Ena dagen kan man vara så nere i skiten, man ser inget ljus man hatar sig själv och sin uppenbarelse. Sen kan en dag komma då du känner dig bra och då förstår inte hur du kan vara sjuk i bulimi? "herre gud jag känner mig ju frisk vist nått kilo extra har jag ju men de klarar jag. Bara promenera lite ". Allt känns lätt och du tror att du aldrig kommer trilla ner i skiten igen...Men någon dag senare är de kört igen och du ligger appatisk i soffan och vill bara försvinna.Finns inte en tillstymelse till energi i kroppen.
Det är sjukt......riktigt sjuk.
Nej nu ska jag gå och köpa kaffe....
//A
Den här ätstörningen är så märklig. Ena dagen kan man vara så nere i skiten, man ser inget ljus man hatar sig själv och sin uppenbarelse. Sen kan en dag komma då du känner dig bra och då förstår inte hur du kan vara sjuk i bulimi? "herre gud jag känner mig ju frisk vist nått kilo extra har jag ju men de klarar jag. Bara promenera lite ". Allt känns lätt och du tror att du aldrig kommer trilla ner i skiten igen...Men någon dag senare är de kört igen och du ligger appatisk i soffan och vill bara försvinna.Finns inte en tillstymelse till energi i kroppen.
Det är sjukt......riktigt sjuk.
Nej nu ska jag gå och köpa kaffe....
//A
Kommentarer
Postat av: p
Den här sjukdomen ÄR märklig!
För mig har det gått helt ok att plugga samtidigt. Självklart har man inte varit helt på topp alla gånger. Men ofta ar det varit skönt att vara i skolan och tänka på ngt annat. Skulle jag bara vara hemma, skulle jag träna ihjäl mig, och sjukdomen skulle bli värre.
I Stockholm finns alla möjligheter! Jätte bra kliniker!! Gå tex in på www.abkontakt.se. Ta kontakt med dem, ring eller maila. De kan säkert hjälpa dig!
Stoooort lycka till nu med studier, flytt och allt!
Vi hörs!
/p
Trackback
