NEJ
Har faktiskt gått ner i veckan, vägde 72,6 kg i ons och 71,2kg igår (idag stog vågen dock på 72:(,säkert mer imorn) .
Har nästan inte sovit en natt på hela veckan. några kväller har jag varit hungrig tror jag...men annars är det bara svårt att somna ,det går inte. Pappa säger att det är stress. men jag vet inte. vill bara gråta nu, satt kvar i skolan o plugga till 5 sen skynda jag mig till aaffären köpte grillad kyckling, sallad keso nötter o kesella. När jag kom hem åt jag o smaska i mig hela nötpåsen sen .....ja...kan vell säga såhär: hela kycklingen, 1,5 h nötter, en macka två skålar cornflakes m sylt, kesella m bär ,fun light saft, 1/2 påse popcorn...n
nu svider de i halsen o några tårar har ramlat ner för mina kinde det brukar inte svida när jag kräkts för jag "tömmer mig aldrig" men nu sviderdet...usch jag vet jur mkt e skadar..vill bara gråta få ut det där som finns i bröstet ,SKRIKA .men det går inte , några fler tårar rinner....jag är ensam och livet känns tungt............
Jag vill älska någon av hela min kropp och bli älskad obegränsad. VIll att någon ska titta på mig med glittrande ögon, ni vet som bara säger att du är bäst du gör mig glad.
Jag kommer inte få någon sambo,man ,barn ,liv.............
och mer blev det - äggtoddu ,merflingor ost, bär .popcorn mjölk.kräks......
plugg lördag?
Jag vet att jag är sjuk, mitt förhållande till mat är sjukt och mitt liv har en grå dimma över sig. Jag vill inte vakna upp om em år o fortfarnade va i det här träsket. Att alltid tänka på mat, vad den innehåller ect. Att inte kunna ta en fika med vänner o äta en bit mortskaka. Att känna vemod över att bli hembjuden och undra över hur man skall kunna avstå kolhydraterna. JAg äter jag äter mycket. Jag vill inte väga 50 kg utan bara få min kropp till baka .Jag vill ner på mina 65 och va lycklig!! jag vil ha ett avslapplat förhållande till mat Jg vill kunna köpa en godispåse på redagen och äta lagom av det inte trycka i hmig hela innan jag ens kommit hem!! jag vill ha mitt liv tillbaka!!!!!!!
Idag ska jag plugga plugga plugga. Detta avsnitt ska jag va me från början! men de är skidor på TVn å vad jag vill åka skidor ,känna den kalla luften mot ansikter mest man susar nerför backen i rytmiska svängar!!!! Ååå fyy fasen det suger i hela kroppen.......
Vikten idag o igår var 72 kilo inte uppåt i alla fall utan -0,4 (på typ 3 veckor verkligen bra,not) men det står inte pluss iaf men man tycker att det borde rasa så duktig som jag har varit.............
Jag känner dock att alla muskler i hela kroppen har defenitivt förtvinat av att inte ha tränat sen i sommras. Men jag orkar inte ,har ingen lust ,ingenmotaivation. Förrkunde disiplinen dra mig iväg till gymmet eller ut i löpspåret men jag orkar inte länger. Jag är trött. viljelös,okreslös........svårt att förklara vill känna musklerna spänna närmn änvänder som men vill inte gör nått för att nå dit.........
Nej nu ska jag nog göra en stooor kopp kaffe ochgrotta ner mig i böckerna.
//A
söndag
Igår va vi på bio o såg " Allt för min syster". Den var så sorglig. Hela biografen snyftade friskt....när det är någom som gör att tårrna börjar rinna så kommer det tårar för hur livet är i övrigt, filmen var sorglig men många av de våta dropparna som rann längs mina kinder var av en helt annan anledning. Mitt liv, vad har jag gjort med mig själv? vill jag leve det här livet? När filmens huvudperson som var döende i leukemi sa "- Det är dags nu" värkte mitt hjärrta för den kännslan finns även innom mig hon blev "a piece of the blue sky" ...
När jag satt där viste jag att det bara finns en väg, att ta tag i problemet och börja jobba mot att tillfriskna på riktigt md hjälp men jag är för rädd. Vad händer dÅ? måste jag sluta skolan? måste jag berätta för mina föräldrar? innebär det att jag måste se ut så här fär resten av livet?
Jag vill inte leve de här livet när jag är 25....Det kvittar vart jag bor vad jag gör det finns ingen lycka ingen gllädje i mitt liv. Jag känner liksom ingenting, ingen motivation ingen glädje.
Min vistelse i fjällen en säsong kunde varit den roligaste preioden i mitt iv men det är ett mökt minne, min gymnasietid desamma.
Jag bor i en stor stad med alla möjligheter ,läser till mitt drömyrke (om det nu är det) men kännser ingen glädje lust eller motivation. De är inte såhär det skall vara...
Jag är s avundsjuk på alla tjejer som inte har ett problematiskt förhållningssätt till mat. Som kan gå ut , kan ta en fika utan att förstöra allt..
Har min kropp blivit kännsligare? jag lägger på mig direkt jag inte äter helt kolhydratsfrytt "POFF" så går jag upp flera kilo..
Fick lära mig en skrämmande sak i skolan. Att bulemiker löper en mkt stor risk att utveckla mag/tarmcancer. Genom att vi kräks ändrar epitelet/vävnaden i matstrupen vilket kan leda till att det utvecklas cancer.
Min mormor dog av cancer i magen ,de är en fruktansvärd död. jag vill inte..........
