Sentimental
Sitter i soffan o precis ätit frukost. Lyssnar på caroline af ugglas och fylls med massa känslor. Jaag tänker sitta här o låta mig fyllas av dessa känslor. låta dom komma, känna dom och idag känns det faktiskt lätt. För jag har en avdomnad känsla i kroppen inte den där stresse nsom jag brukar känna när känslorna kommer. Den där stressen som gör jag att jag tar till maten för att döva, trycka ned! Inte känna.
Det har börjat gro ett frö, ett frö som gör mig förväntasfull men samtidigt rädd. Jag skall nog ta ett uppehåll från studierna. Vill åka till italien. Jobba leva se!
Insikten att jag borde för min egenkopps i mins själskull, att jag kan göra det gör att det pirrar i mig . FLyr jag? nej jag orkar o ska inte pressa mig själv längre. Sen ska jag inte sticka understolen med att om det hade blivit något med A ,(mannen jag vill ska älska mig granslöst men som jag inte känner bra nog för att ha de känslorna för, den man som jag har insett intre vill..) så hade drömmen, planen sett annorlunda ut. Men nu är det inte så. så nu ska jag leva mitt liv o gör val som jag vill göra i mitt liv.
Räddslans ligger i att jag har minst en termin innan uppehållet kan bli av. Kanske den tuffaste terminen av alla på programmet och då behöver jag motivation men den har liksom runnit ut. Jag orkar o vill inte. Rädd att jag skall slappa till o inte klara mig.
// *
Det har börjat gro ett frö, ett frö som gör mig förväntasfull men samtidigt rädd. Jag skall nog ta ett uppehåll från studierna. Vill åka till italien. Jobba leva se!
Insikten att jag borde för min egenkopps i mins själskull, att jag kan göra det gör att det pirrar i mig . FLyr jag? nej jag orkar o ska inte pressa mig själv längre. Sen ska jag inte sticka understolen med att om det hade blivit något med A ,(mannen jag vill ska älska mig granslöst men som jag inte känner bra nog för att ha de känslorna för, den man som jag har insett intre vill..) så hade drömmen, planen sett annorlunda ut. Men nu är det inte så. så nu ska jag leva mitt liv o gör val som jag vill göra i mitt liv.
Räddslans ligger i att jag har minst en termin innan uppehållet kan bli av. Kanske den tuffaste terminen av alla på programmet och då behöver jag motivation men den har liksom runnit ut. Jag orkar o vill inte. Rädd att jag skall slappa till o inte klara mig.
// *
Kommentarer
Trackback
