ur mörkret

jag var rädd
mådde illa
viste inte vad jag skulle vänta mig

Jag satt i ett väntrum som var harmoniskt men luktade konstigt
Klockan tickade, var självklart där adelles för tidigt
Hörde en flicka hysteriskt gråta från något rum "Ingeting är roligt längre". Know the feeling
såg andra Kvinnor/tjejer komma o gå
blev lite lugnare när jag insåg att inte alla var smala anorektiker för jag var rädd att jag skulle framstå som en jätte bland de andra.TIll synes vanliga tjejer men uppenbarligen där för samma problem som jag..

EN man säger mitt namn, en man som pratar ganska lågmält och sakta
kändes konstikgt
Han ställde lite frågor  oc jag fick berätta... hinner inte dra samtalet nu  men återkommer säkert.

VI diskuterade lite vilken typ av behadling som  jag var intresserad av.
INTE VET JAG, det ända jag vet är att jag inte klarar det själv och vet inte i vilken ända jag ska börja!!
allternativen var att delta i en ny studie , men då skulle jag slumpas in i en behandlinggrupp o risken var att jag blev tilldelad dagbehandling ( hela dagar under 16 veckor) det är inte möjligt, den andra var någon so mutgick från en bok som man skulle läsa (lät inte så intressant) och den tredje gruppen skulle gå via internettbehandling vilket kanske skulle gå.
dock vill jag nog ah  någon riktigt männsika att prata med känns det som...men jag vet inte..

Ett annat allternativ vat att gå hos en dietist och ev samtal parralellt (det känns nog mest rätt nu!)
Bokade in ett nytt möte då vi klle göra ngot via datorn (stepwise?!) för att sedan bestämma hur vi skulle g vidare..

Känns lite konstigt...

ÄR det någon som har erfarenhet av step wise? hur funkar det för er? 

Nu måste jag hoppa in i duschen!

styrkekramar...